Vi hade verkligen en supermysig resa till Norge, trevligt sällskap hela resan som gjorde att den blev fantastisk! Så otroligt fina människor som stöttar och hjälper när saker händer, ni är guld värda!
NM loppet då.. vad ska man säga.. Zigge kändes fin i värmningen, sen går han ut i lopp, från bakspår blir han instängd bakom ettan och tvåan, men på bortre långsida styr utvändiga ekipaget ut och vi får lucka. Jag styr på och när vi är halvt igenom så går dom ner på oss och jag får bromsa upp Zigge och lägga honom i rygg genom kurvan. Sedan galopperar utvändiga hästen och jag tänker att vi då styr på och går om, men då vill Zigge inte alls, han tjurade ihop efter att blivit störd och sprang sedan och bromsade och tramsade resten av loppet.. vi slutar 6:a på en skittid, tråkigt..
när jag sedan kommer av banan in mot stallet så får jag strålande smärtor från mitt revben, kan inte stå och det kändes som jag skulle svimma. Fick lägga mig på en bänk och sjukpersonalen fick komma och hjälpa mig. Tror att västens tryck i samband med skumpande och ansträngning gjorde att sprinckan blev värre.. fantastiskt fina människor som tog hand om Zigge och satt och tog hand om mig (bland annat min syrra, mamma och Linnea från Jägersro, va så stora hjältar, så tack till er!!) smärtan gick delvis över efter att fått värktabletter och vi kunde åka hemåt.
Igår va det tävling på Tomelilla och jag körde två lopp med Veronicas fina Plira. Och igår stämde det och medvind blåste det äntligen igen!! Vi tog en trea och en seger ovh det kändes så bra! Va extremt glad, tacksam och uppskattade denna medgång något enormt mycket. Det gjorde verkligen att min motivation höjdes en del igen. Den va nästan som bortblåst ett tag, men skam den som ger sig, någon gång vänder det och jag hoppas att det kan göra det lite smått nu :-D